Sverige och Danmark är grannländer, men det är förvånansvärt mycket som skiljer länderna åt när det gäller energimarknaden. BeGreen är från början ett danskt företag och det är där vi har vårt huvudkontor. På BeGreen samarbetar vi alltid över landsgränserna och Niclas Bengtsson, vår nya Grid Manager besökte nyligen Köpenhamnskontoret och en av BeGreens danska solparker. Niclas delar här med sig av nyfunnen kunskap och lit reflektioner från sitt besök på andra sidan sundet.
BeGreen har sin bakgrund i Danmarks största skogs- och lantbruksföretag Bregentved gods men i november 2022 köptes BeGreen upp av den norska energikoncernen Equinor. Vi är idag verksamma i Sverige, Polen och Danmark. BeGreens första solcellspark stod klar i Danmark redan 2015 och sedan dess har en mängd parker tillkommit. Sverige ligger långt efter Danmark när det gäller att producera solenergi i stor skala.
Kan du berätta lite mer om hur energimarknaden skiljer sig åt i Sverige och Danmark?
– Det finns väldigt många skillnader mellan energimarknaden i Sverige och Danmark. Något som kanske inte alla vet är att Sverige faktiskt har mer än dubbelt så hög elanvändning per capita som Danmark på grund av vår elintensiva industri bland annat.
Hur ser det ut gällande solkraften?
– Det finns stora skillnader mellan Sverige och Danmark gällande solkraft. Förra året var solkraft ca 10% av Danmarks elproduktion, medan det var knappt 2% i Sverige. Snittet i EU var ca 8%. Vi ligger inte efter för att vi har sämre förutsättningar, tvärtom, vi har bra förutsättningar att producera mycket mer solkraft här i Sverige, till exempel för att vi har mycket landyta att tillgå och dessutom vattenkraft, som kan reglera sin produktion på både kort och lång sikt vilket hjälper till att balansera elsystemet. Energidebatten i Sverige är tråkigt nog väldigt polariserad mellan kärnkraft och förnybart. Sverige har, vad jag vet, inte någon nationell strategi för solkraft, vilket man har i Danmark.
– 2023 hade Danmark och Sverige ungefär lika mycket installerad effekt, men Danmarks solkraft producerade 10% mer, det är förmodligen delvis tack vare att Danmark främst har större anläggningar. Stora anläggningar (över 1 MW) tenderar att byggas på mark i stället för på tak. Anläggningar som placeras på mark är enklare att optimera så att energiproduktionen blir högre per installerad effekt.
När vi pratar om ”stora solcellsparker” i Sverige och Danmark, så har vi lite olika perspektiv och definition på vad som är en stor park, eller hur?
– Ja, verkligen. Sveriges största solpark i drift idag är på ca 22 MWp. Danmark har byggt solparker som är flera gånger större i över 10 års tid. Som ett exempel så genererar solparken Vandel, som BeGreen byggt, 274 MWp.
– I Sverige behöver vi trycka på för att få till fler storskaliga solcellsanläggningar på marken , medan diskussionen i Danmark nu ofta handlar om att takanläggningar behöver byggas ut i samma takt som markanläggningar. Danmark har bara en tiondel av Sveriges landyta men 9 ggr mer yta används till större anläggningar (över 1 MW)”.
Hur ser debatten ut om markanvändning i Danmark?
– Danmark har inte samma debatt som vi i Sverige där solcellsparker ofta ses som ett hot mot livsmedelsförsörjningen. Plan- og Landdistriktsstyrelsen (Danmarks Boverket/Jordbruksverket), som hanterar planläggning och landsbygdsutveckling, skriver på sin hemsida att:
”Solenergianläggningar kommer att ha en begränsad livslängd, och det antas att områdena för uppförande av solenergianläggningar kan återställas till natur- eller jordbruksändamål efter avslutad drift. Därför ska områden som avsatts för solenergianläggningar behållas i landsbygdszon.”. I danska regeringens solcellsstrategi 2024 står det ”Utbyggnaden av solceller sker särskilt på landsbygden. Det är därför viktigt att fortsätta säkerställa goda ramvillkor som stödjer utbyggnaden”. När vi diskuterar situationen i Sverige med danska kollegor så är de förundrade över att vi som har så mycket landyta har en så het debatt om att ta jordbruksmark i anspråk för elproduktion. Det är en så liten andel mark som skulle behöva användas för att generera en betydande andel solkraft i elsystemet.
– Om branschens målsättning om att producera 30 TWh solenergi år 2030 skulle realiseras, och om vi antar att hälften av den elen skulle komma från solceller på mark, så skulle det i så fall krävas landområden om cirka 15 000 hektar, vilket är ca 0,037 % av Sveriges totala landyta. (15 000 / 41 000 000 (Sverige totala areal) = 0,037%.). All den marken skulle inte heller vara produktiv åkermark, utan kanske skogsmark eller annan typ av mark, vilket ger perspektiv till diskussionen om att värna åkermarken och livsmedelsproduktionen i Sverige. Vi hoppas ju att vi genom våra arrendenivåer kan bidra till att stärka svenskt jordbruk genom att lantbrukare kan få ett välkommet ekonomiskt tillskott till sina jordbruksföretag när de arrenderar ut en del av sin mark till energiproduktion.
Vad finns det för skillnader gällande elnätsfrågor länderna emellan?
– Vi har många fler nätägare i Sverige och det är också stor skillnad på transparensen hos nätägare i Danmark och i Sverige. I Danmark finns publika kartor som visar elnätet på många olika spänningsnivåer. Det går även att se var det finns kapacitet och produktion, till och med fördelat på olika kraftslag. Det gör det lättare för elproducenterna och sparar tid för alla parter när företag prospekterar land till elproduktion i Danmark. Dessutom skapar det en bättre utgångspunkt i dialogen med nätbolagen.
– Den danska motsvarigheten till Svenska kraftnät är Energinet. På deras hemsida går det att följa elsystemet live. Man kan se effektflöden, hur mycket elproduktion som kommer från större anläggningar, mindre anläggningar, solkraft, vindkraft och så vidare, vilket är en väldigt bra service. Svenska kraftnät har inte ens solkraft på sin motsvarande sida, ”Kontrollrummet”, trots att solkraften vissa timmar kan täcka 20-25% av Sveriges elanvändning.
